Bygge av Entré & Holken

En byggares dagbok dag 1

26 maj 2007

Tidigt på lördagsmorgonen kunna man höra gnisslet och skrapet från en halvdålig pickup över nejderna mellan Staffanstorp och Axels gård. I denna pickup satt jag Thomas och Nicklas på väg till just Axels gård. John Blund hade knappats torkats ur ögonen (det var klockan 7 på morgonen) men vi var vid gott mod och stereon gick på högvarv inne i den dåligt underhållna pickupen. På flaket stod en ”stamp” som Nicklas hade ordnat och våra andra verktyg. 7.10 ringde Axel och undrade var vi blev av och hur mycket bärlager vi behövde. 3 skopor blev det snabba svaret. Kort efter landade vi på Axels gård och med de vanliga skämten och gliringarna kastade vi av Nicklas i Axel och sin fars vård. Han skulle ju köra den stora gula grävmaskinen. Thomas och jag satte kurs mot scoutlokalen. Väl där gick vårt arbete snabbt, fram med mätsticka och borrmaskin och vips var grunden utsatt i precis lagom tid när Nicklas och Axel kom inkörandes. Nicklas i den stora gula grävmaskinen och Axel i sin fina traktor med släp. Efter lite snack om var och hur detta grävprojekt skulle göras sattes kapen i marken och vi hade börjat. Första ”spadtaget” togs 08.06 och är förevigat via min digitalkamera. Efter en mycket skicklig insats av både Nicklas och Axel och även en hårt slitande Thomas (han skall nog få ett nytt smeknamn ”skyfflen”. Jag har aldrig sett en människa jobba så intensivt med en skyffel men det behövdes verkligen). Jag själv spenderade tid med att klippa armering och hjälpa till att tolka ritningar och mått. Efter nästan två timmar var grunden grävd. Under tiden vi grävde fick vi fint besök av vår ärade kårordförande med familj som med glada tillrop ökade moralen hos oss. Därefter las bärlager i. Nu var det min tur att greppa skyfflen och hugga i. Tillsammans med Thomas ”stamp” arbete (Denna ”stamp” är en maskin som hoppar och packar jord och bärlager). Plötsligt kom husgruppens ordförande cyklande och tittade till oss. Det är alltid trevligt med små avbrott och pratstunder när man jobbar. Tyvärr visade sig att det snabba svaret med 3 skopor tidigare på dagen var lite väl snabbt uträknat vi fattades en halv skopa. Men Axel var inte sen på gasen och körde hem den lilla pickupen tätt följd av Nicklas i den stora gula grävmaskinen. Thomas och jag fortsatte vårt arbete med att skyffla,stampa och mäta. Axel hade fixat en laser som gjorde vårt arbete väldigt lätt iallafall att se om vi hade rätt höjd. När pojkarna återvände svingade sig Axel graciöst upp på flaket och började skyffla av det hämtade bärlagret. När även det var stampat och mätt så började vi armera hela grunden vilket gick väldigt snabbt. Thomas fixade till hängrännan så att vattnet rann av på sidan av vår grund istället för ner i vår grund och slutligen la vi de orange stål”backarna” över och en vit pressening så ingen skulle ramla ner i vår lilla grund. Klockan 12.30 var vårt jobb över och vi äntrade än en gång den gnisslande, dåligt underhållna pickupen för att styra kossan mot Staffanstorp. På vägen hem kände jag att jag brukar sitta på kontor. Det var länge sedan jag grovjobbade men jag hade haft kul och kände att nu var vi äntligen på gång.

Glöm inte att ge Axel, Thomas och Nicklas en extra klapp på axeln nästa gång ni ser dem. De gjorde ett fantastiskt jobb. Och glöm inte att ni själva kan få vara med om detta underbara och roliga äventyr. Nästa vecka fortsätter både projektet och dagboken. Vi syns då

En trött byggare…..

P.s På måndag gjuter vi Thomas och jag D.s

Richard Mauritsson

En byggares dagbok dag 2

2:a juni 2007

En lördags morgon kunna man höra suset från den miljövänliga volvo v70 som på biogas styrde kosan mot vår ärade ordförandes hem. John blund hade denna morgon lyckats komma ur ögonen för klockan var något normalare 8.25. Bilen var packad med allehanda verktyg för dagens äventyr. Barnen satt förväntasfulla bak i bilen men jag tror inte de var spända inför bygget utan mest för möjligheten att få leka med bästa kompisen Alva och gulla med Adrian. Huvet mitt surrade av tankar kring planering och personalfördelning. Vi skulle vara 8 pers idag och var skulle dessa göra bäst nytta. Men vänta, vänta stopp och belägg. jag har ju helt glömt att berätta om ”skyffelns” och mitt äventyr på måndagen. Rätt ska va rätt: På måndagen var det ju stora gjutardagen, som ni alla kommer ihåg så var ju grunde grävd och armeringen lagd nu var det ju dags att stoppa betong i hålet. Jag startade min eftermiddag tidigt så jag skulle kunna förbereda och stå beredd när den stora betongbilen rullade in. Men ack vad jag bedrog mig. Hornbach och deras köpsystem är nog det krångligaste jag upplevt. Två timmar samt en vansinnes färd fram och tillbaka Staffanstorp innan jag kunde få beställa materialet som jag ville. Men efter det kastade jag mig i min bil och körde alldeles för fort till lokalen. Där hade ju givetvis ”skyfflen” redan tagit hand om den stora betongbilen och den snälla chauffören. Snabbt och enkelt hade betongen hittad sin plats och med samma energi som med skyfflen hade Thomas fattat ett redskap och vibrerade betongen på plats. Efter en stund var vi färdiga med det hela och gjutningen var på plats. Låt oss återvända: 08,37 landade vi framför vår ärade ordförandes hem och ut hur hans hus välde en massa verktyg till som vi lätt lastade in i bilen och fortsatte vår färd mot lokalen. Vi var ju där tidigt säger ni ju säkert och ja det var vi men vi hade bestämt träff med Axels goda fader som skulle komma med vår murbruksblandare (Kallad brocka och även den gul). Och där stod vi men ingen brocka, men ingen av oss tappade modet utan vi började snabbt förberedda oss för dagens insats. Klockan 09.00 dök de andra förväntasfulla upp. Det var: Kalle, Emma N, Per L (Förälder). Vi fattades ju folk började jag tänka men vår ärade ordförande lugnade mig med att Hillevi kommer kvart över och Rasmus skulle ju komma senare. Dock hade Emma S blivit sjuk. Synd om henne vi skulle ju ha kul. De mörka molnen skingrades i mitt huvud. Jag började dela upp styrkan med Emma N och Per i hobbyrummet, Kalle hos mig vid murandet och vår ärade ordförande i förrådet. Snabbt var arbetet förklarat och utdelat och jag kunde koncentrera mig på entréns mur. Dock ingen gul brocka i sikte…. Snart fylldes luften av hammarslag och putsljud från sandpapper och pustande från bärandes hobbyrummare. Kalle och jag förberedde oss så mycket vi kunde. Fortfarande ingen gul brocka i sikte. Men precis när modet började falla så rullade ett majestätiskt ekipage in framför oss. Det var Axels goda fader som hade kommit. Och på släpet stod den stora gula brockan. Snabbt var brockan lossad och igångsatt med Kalle omsvept i ett kalkmoln och första stenen på plats. Efter en tid dök Rasmus upp och med sig hade han kompisen Josefin. De gick genast igång med att hjälpa både hobbyrumsgänget och vår ärade ordförande. Tiden gick och plötsligt dök Åsa och Madde med alla barnen upp samt den hett efterlängtade lunchen. Vi sattes oss till bords och lät oss väl smaka av hamburgaren. Eftermiddagen försvann som en raket men när dammet lagt sig kunde jag stolt konstatera att vi hade gjort en enastående insats. Muren var murad till hälften, taket var målat i hobbyrummet samt väggarna var klara för vävning. Men stoltast var nog vår högt ärade ordförande som hade byggt sin allra första ladugårdsdörr och den stod vi och beundrade länge. Dock var det bara den ena halvan men den var fin och fungerade som den skulle. Ja imorgon är det bara att spotta i nävarna och jobba vidare…..

Och du glöm inte att ge de som var med idag en extra klapp på axeln nästa gång du ser dem. De gjorde en fantastisk insats. Och du det finns fortfarande platser kvar på detta roliga äventyr.

En trött byggare…..

Richard Mauritsson

En byggares dagbok dag 3

3:e juni 2007

Ja då stog man där igen på trappen till lokalen och funderade vad dagen hade i sitt sköte. Lena dök upp tidigt så hon fick en snabb resumé om vad som hänt igår, men hon hade givetvis läst min dagbok igår och visste nästan allt. Med henne insatt i arbetet tog jag och Kalle tag i vår murning. Vi hade ju inte hunnit så långt som vi ville igår men skam den som ger sig. Vår ärade ordförande ja han gick det ju inte att stoppa utan han högt tag i sin andra ladugårdsdörr med största iver. Han saknade dock sin kompis Axel, men han var lite förlåten för han hade festat i den stora staden Stockholm. Ja han sa att han hade vait på mässa men vi vet ju alla…… Möller dök upp och så smånigom även Hillevi och strax var de i full gång med sandpapper och väv i hobbyrummet. Kalle och jag fick en väldans fart på murningen och innan lunch hade vi murat klart allt. Vi tog ett par steg bakåt och beundrade vårt verk som var så rakt så att man kunde mäta höjdkurvor från vår mur. Men vi hade ett moment kvar nämligen att putsa. Men vi intog en god lunch som Åsa och Madde hade förberett så väl till oss igår, det var bara Möller som hade behövt åka iväg och fixa brödet. Efter lunch fortsatte vårt arbete med hammarslag över nejden från förrådet och svichande från hobbyrum och hallen och klatchande från entrén. Vår käre Husgrupps ordförande hade vägarna förbi och hälsade på och berömde vårt arbete. En konstig sak dock under hela dagen var jag och Kalle informatörer, folk hade missuppfattat Husies loppmarknad så vi fick bjuda in dem till nästa helg istället. Efter en hård dags slit med undaplockande som sista uppgift kunde vi som jobbat konstatera att muren var klar med inskriptioner i botten och puts på utsidan. (Och Anders cocakapsyl väl inmurad), förrådets vägg med dörr och allt var klart och vår ärade ordförande och Axel var så stolta så. Hobbyrummet var vävt och klart för målning så även delar av hallen. De hade skött sig så bra så vårt målar gäng.

Vi hade nått dit jag ville och faktiskt lite längre vilket gör det mycket lättare nästa helg. Så sträck på er helgens arbetare ni har gjort en stor insats för vår kår.

Och du glöm inte att ge de som var med idag en extra klapp på axeln nästa gång du ser dem. De gjorde en fantastisk insats. Och du det finns fortfarande platser kvar på detta roliga äventyr.

En mycket nöjd och inte fullt så trött byggare.

Ps. OBS!! Tyvärr måste vår stora sal ockuperas av byggmaterial den kommande veckan. Då vår snälle byggare måste lägga sitt material inomhus för att inte folk skall stjäla det hela. OBS!! D.s

Richard Mauritsson

En byggares dagbok dag 4

9:e juni 2007

Med skrikande bromsar som kunde väcka hela villaområdet stannade skyffeln framför mitt blåa hus 08.10 imorse (Jag får gå runt och be om ursäkt hela kvällen ikväll). In stuvades min verktyglåda och långpass och vi satte kurs mot vår lokal. Idag skulle skyfflen och jag bygga trappor och handikappsramper. Kul för det hade jag aldrig gjort tidigare. Vi var många på plats i förhandspapperna vilket bådade gott för att bli färdig på lite punkter. Vi landade och började så smått plocka fram det som skulle fram för dagens övningar. Ann med följe dök upp tidigt de också vilket gjorde att jag snabbt kunde sätta in dem i dagens beting. Det var hall och ledarrum för deras del. Vilket de angrepp med liv och lust. Snart landade Emmelie och Lena till vilket gjorde att även de fick sina uppgifter dagen, det var hobbyrrum för deras del. Jimmy och Jakob Nylin kom till lokalen och eftersom Joakim redan var insatt så var det bara att sätta igång för deras del också. Och när alla var igång dök Anders (Efter påpekande från Anders hustru Madde att han var väldigt mallig där hemma för att han var benämnd ärade ordförande är han nu för husfridens skull endast omnämnd Anders) och Kalle upp. Anders med betänklig betongskalle efter gårdagens firmafest. Men inget stoppar Anders och Kalle som utförde dagens bragd med att i stekande sol göra klart vårt förråd för målning. Kanonbra….. Efter ett tag härskade lugnet och det enda man hörde var de hårt arbetande folket med bladning av loppismänniskor. Husie hade sin årliga loppis med oss som pittoreskt inslag. Vid lunchen, som var fantastiskt god, tillagad av Camilla Nylin och vackert serverad i skuggan av de stora träden summerades förmiddagen ihopa. Det hade varit lite körigt i hallen kring rivning och måleriarbete men i god scoutanda hade det löst på bästa sätt. Hobbyrummet var på god väg att bli färdigt och förrådet höll på både bli färdigt trämässigt och målarmässigt genom Emmelies och Dessans försorg. Jag hade missat att Desan hade sagt att hon skulle komma senare men det löste ju sig….. Thomas och jag byggde platåer i skuggan och såg väl inte helt framemot eftermiddagens arbete i stekande sol . Men jobbet skulle ju göras. På eftermiddagen körde vissa iväg med skräp och andra stretade vidare. Någon gång mitt på eftermiddagen fick jag leka byggledare och kanske tog jag i lite men jag omfördelade resurser så att all kraft lades på hobyrummet så det blev färdigmålat inför morgondagens golvläggning. Och stackars Hillan kom knappt innanför dörren innan målarpensel sattes i handen och marsch in i det mysiga hobbyrummet. Men vi hann. Kanonbra jobbat av gänget som lekte värsta ”Extreme Home Makeover”.

Jag är väldigt nöjd med dagens insatts och du glöm inte att ge de som var med idag en extra klapp på axeln nästa gång du ser dem. De gjorde en fantastisk insats. Och du det finns fortfarande platser kvar på detta roliga äventyr.

Dock fick jag en kommentar från onämnd person mig att fundera. Varför gör vi detta? Jag gjorde det för att unga ledare och våra scouter skall till hösten få en lokal som är anpassade till ett häftigt program och inte vara en byggarbetsplats. Jag gör detta för att vi skall kunna lägga ner våra hammare för en lång tid framöver och gör häftiga, roliga program och läger istället för att bygga. Jag gör detta för att våra ledarmöten skall handla om verksamhet och inte byggnation Jag gör detta för kåren, ledarna och scouterna, gör inte ni det?

En nöjd och glad men samtidigt fundersam byggare….

Vi hörs imorgon…..

Richard Mauritsson

En byggares dagbok dag 5

10:e juni 2007

Med barnaskrik i baksätet satte den miljövänliga Volvon av till Åkarp för barnvaktshjälp av mormor och morfar. Bägge föräldrar skulle i elden idag. Ja inte på bygget, Jag skulle tillsammans med skyfflen bygga vidare på handikappsrampen och Åsa skulle tillsammans med nästan alla andra ledarkollegor gör det viktigaste vi kan nämligen prata verksamhet och avdelningar. Så det var jag, skyfflen, Kalle, Håkan och Gunilla som körde byggsvängen idag. Kalle och Håkan tog sig an hobbyrumsgolvet och Gunilla körde målning på kors och tvärs. Förmiddagen flöt på och allt mer började golvet och handikappsrampen växa fram. Vid middagstid hade jag fått låna 5 minuter av den viktiga ledarsamlingen. Vi pratade lite om att ställa upp för varandra osså och se vilket gensvar jag fick. Vi gick även igenom vad som hade hänt och hur vi skulle ha det i framtiden med vår entré osv. Det kändes skönt att få veta sådana saker redan nu. Eftermiddagen fortsatte både i hobbyrummet och på handikappsrampen men Gunilla hade nu fått ge sig ut och färdigställde grundmålningen på vårt förråd. Nu är vi nära känner jag, hobbyrummet är klart för inflyttning och jag tror att till nästa helg är det redan klart. Vi är så nära att nå det mål jag och Thomas satte upp innan att vi nu skulle kunna gömma undan vår hammare och ta fram våra scoutslipsar istället.

En mycket stolt och nöjd byggare….

P.s Skyfflen påpekade idag att jag inte skrivet under med mitt rätta namn nämligen sleven så nästa gång blir det sleven D.s

Richard Mauritsson

En byggares dagbok dag 6

16:e juni 2007

Ja då stod man där igen. Verktygslådan urtagen men ingen nyckel till scoutlokalen. Ja Thomas och jag började småplockade lite grand och började förbereda oss inför slutkampen med rampen. Efter ett tag började de droppa in. Nicklas, Lina, Dessan, Martin, Christoffer, Emma, Rasmus, Emmeilie, Ann, P-A, Jakob (han hade redan tjuvstartat igår tillsammans med Pär) och Joachim. Anders han kom lite sent vilket han bad så mycket om ursäkt för. Och sist kom Axel med ett vackert ekipage. En lite gul grävmaskin. Det är något visst med gula arbetsmaskiner verkar det som.

Ett gäng satte genast igång med entrén. Jag hade sovit lite oroligt på torsdagen för att jag inte trodde vi skulle hinna så min snälla hustru sa att det var nog bäst för både hennes och för min nattsömns skull att jag åkte dit i fredags och spacklade det första lagret. Så entrégänget satte igång med att slipa. Jakob, ja hans uppgift var glasklar. Sätta klart runt fönstret i köket. Nicklas och Axel körde av grävmaskinen från släpet och satte igång med baksidan. Anders och Martin satte igång med ledarrumsväggen. Ann och hennes ”possy” högg tag i bortforslandet av skräp vilket vi har mycket av på lokalen. Det blev två släpvändor idag men vi har fortfarande inte allt skräp borta men det löser sig…

Ja sen kom regnet. Thomas klok som en pudel skickade upp en presening så vi lugnt kunde jobba vidare där ute. Men mina tankar gick till Axel som inte hade något regnskydd därbak. Nicklas satt ju i förarhytten så han hade det lätt för sig..

Vid lunchtid dök vår förstekock upp nämligen Camilla. Hon trodde inte riktigt på utnämningen Hohögs bäste byggmats kock men den har hon, iallfall i min och Anders bok. Och Anders är ju ordförande så han borde ju veta eller hur?. Vid lunchtid låg vi bra till på alla fronter. Det började likna en vägg både i köket och i ledarrummet. Trots regnet hade man lyckats fasa ut på baksidan men det gick inte att så gräs, men sen gick det och ytterliggare en stund senare så gick det inte igen. Men Axel har fått denna uppgift. Och han om någon borde ju lösa det perfekt bonde och allt som han är. Det är en fin påg det, har själv lärt han allt han vet sen juniortiden.

Mot slutet av dagen fick jag morra till lite för tiden höll på att rinna ut för entrégänget och det var ju så viktigt att de blev klara med väven. Hoppas ingen tog illa upp. Jag ville bara slippa att behöva få någon som gjorde något nästa vecka utan att vi verkligen var färdiga denna helgen. Men på övertid sattes sista våden väv så att där är nu klart för målning imorgon.

I köket är det nu färdigt för spackling. Målningen är ju utlejd till husgruppens ordförande så då bli ju han glad.

I ledarrummet är Anders och Martin klara för att sätta dörr imorgon så den vägen kan vi ”cheka” av imorgon den också

På baksidan är det klart så långt det går. Killarna hann till och med att sätta hyllor i förrådet till förskolan.

Och rampen lider mot sitt slut. Det har varit mycket tänkade nu i eftermiddag så imorgon skall vi köra så det ryker för färdiga med ramp och trapp skall vi bli.

Så här i slutet vill jag passa på att säga att jag är jätteglad över att så många dök upå idag. Det bevisar att jag hade rätt i mina funderingar varför vi gör detta. Sträck på er allihopa ni har gjort ett fantastiskt jobb idag.

Hälsningar från en trött byggare…

Sleven

En byggares dagbok dag 7

17:e juni 2007

Jag vill börja med att gratulera oss alla till ett jättejobb. Vi är precis där vi planerade att vi skulle vara när vi drog upp linjerna för detta projekt i början av maj. VI KAN NU STOPPA UNDAN HAMMAREN ETT TAG. Vad har då hänt idag:

Lina, Lena, Emma, Christoffer har målat färdigt i hallen/entrén. De har spacklat köket och ledarrummet.

Anders och Axel har satt färdigt ledarrumsväggen och även satt dit den nya dörren. (De fick lite hjälp av Thomas)

Rasmus har gjort ett jättejobb med att fylla ytterliggare ett släp med byggskit och annat skräp.

Thomas och jag har gjort klart en trappa och en handikappsramp. Samt gjort det sista i förrådet.

Så som sagt, det vi tidigare lovat och det jag i Hohögs namn har lovat är nu avslutat både mot Husie och förskolan.

Thomas och jag kommer göra ett ryck till i augusti och göra vid golvet i hallen/entrén och Husie har lovat elen och klädhängare.

Jag lämnar nu över staffetpinnen till vår högt ärade ordförande och fortsätta detta fina arbete även i verksamheten. Alla vi som har varit med har visat att vi kan om vi vill, nu är det bara att översätta detta tänk på vår verksamhet.

Men innan jag riktigt släpper er ber jag er alla att fundera på hur vi nu skall utveckla vår lokal för att få den perfekta lokalen för vår verksamhet. Allt är numera ett vitt blankt papper som ingen har ritat på. Så när solen steker och ni ligger på beachen så låt kreativiteten flöda så plockar vi upp tråden kort på kick offen. Vädligt kort…..

Jag och Thomas vill rikta ett ett stort tack till alla som på ett eller annat sätt har bidraget till detta fantastiska resultat.

En mycket nöjd och glad byggare…..

Sleven.